Jag känner mig som en tjurig treåring. "Jag VILL inte äta mjölkfri kost!"

Jag vet egentligen inte vad det är med mejeriprodukter som min mage inte gillar men mjölkfritt är ju så jäkla TRÅKIGT - särskilt med de andra sakerna jag inte tål (paprika, sötningsmedel, smakförstärkare, saker med mycket fett och/eller fibrer). Det känns som om jag aldrig "får" (kan) äta goda saker (utan att potentiellt må dåligt)! Hur löser man egentligen det "problemet"?

Ett första steg är att jag måste lära mig att dricka mer vatten. Men hur mycket har jag lite svårt att räkna ut. Jag har över huvud taget problem med att väga och mäta mat och kalorier, jag vill liksom bara kunna äta "som alla andra" Och jag vet att jag läst någonstans att personer med ryggmärgsbråck i allmänhet har lägre förbränning, till viss del beroende på hur vi rör oss, men frågan är hur mycket?

Det här kanske egentligen inte är så svårt som jag ibland får det till. Om jag slutade hitta ursäkter till att fortsätta ett negativt beteende så skulle jag ju må bättre i slutändan...så varför gör jag det inte bara?