Ibland kan det vara skönt att stänga av. Det kan lätt bli för mycket att ta in: se på nyheter, läsa tidningar, surfa runt på Internet.... Då kan det vara bra med en paus där du fokuserar på dig själv ett tag. Om du inte mår bra, kan du inte hjälpa andra särskilt effektivt. Din absolut viktigaste relation är den med dig själv.

• Jag kan så mycket mer än jag tillåter mig själv att tro

Visst är det så. Jante kommer så lätt in i våra liv och säger oss att vi är sämre än andra - men så är det naturligtvis inte. Du, vi, är precis lika bra som andra!

 

• Du är godhjärtad och omtänksam

Jag försöker vara det, men det är så lätt att tro att det inte är tillräckligt. Men så länge vi försöker är det gott nog.

 

• Du har betydelse! De saker du gör har betydelse! Den du är har betydelse!!! Glöm aldrig ditt värde, vännen!

Precis. Alla människor är unika och kan tillföra något som ingen annan kan. Men för den skull betyder inte det att du måste jobba häcken av dig för att förändra världen! Rädda dig själv först, sen kan du rädda världen. Men gör det tillsammans med andra - tillsammans är vi starka.

 

• Jag är omgiven av kärlek och vänskap

Det gäller bara att kunna se det. Om du känner dig ensammast i världen kan det vara svårt, men det är du. Älskar du dig själv? Är du din bästa vän? Jobba med det, så blir det lättare att hitta andra som kanske har samma livssyn och intressen som du, som kan bli dina vänner.

 

• Jag är stark och ödmjuk och en inspirerande och strålande människa

Det här är något jag jobbar mycket med. Som funkis har jag sedan barndomen fått höra att jag är så duktig och inspirerande, och det blir lätt tröttsamt och tomt på innehåll, samtidigt som det blir som ett gift att få komplimanger och att vara omtyckt av alla. Jag vill inte att folk ska beundra mig eller tycka att jag är duktig och inspirerande för att jag är funkis, utan för andra kvalitéer.

 

Kanske för mitt skrivande, mina språkkunskaper, mina sociala färdigheter, utan att det behöver sammankopplas med mina funktionsnedsättningar. "Du är så glad, trots att du är handikappad" - som att det skulle vara svårt att vara glad och funkis?! Ingen (eller ja, väldigt få i så fall) säger "Du är så glad, trots att du är kvinna" och förväntar sig att personen de säger det till ska tycka det är roligt att höra. En komplimang som åtföljs av ett "trots" är ingen komplimang. Ofta är det till och med stötande.

 

Men vi lär så länge vi lever, och det är bra. I möten med andra lär vi också känna oss själva. Jag kommer att tänka på en låt av Lill Lindfors, Se dig själv. Det är en av de låtar som faktiskt förändrade mitt liv när jag hörde den första gången. Tyvärr verkar den vara svår att få tag på, men den går att lyssna på och köpa på länken.

 

• Du vet redan svaret på det du söker - lita på din inre röst

Visst är det så, men den inre rösten kan vara svår att höra ibland genom allt annat brus som kommer, särskilt utifrån men även från Jante. Det är lätt att tro att Jante är vår inre röst, men det är hen inte! Vår inre röst gör allt för att guida oss, leda oss rätt. Om du stänger av det yttre ibland blir det lättare att höra den.