Mirrors var helt okej. Stefan retades lite och sa att han skulle smyga in i salongen och skrämmas, vilket han tack och lov inte gjorde. Men han släckte ner när de andra hade gått, vilket var lite obehagligt. Och att gå hem var inte alls kul, eftersom jag med min livliga fantasi funderade på vad som skulle hoppa på mig och varifrån det skulle komma (och jag undviker speglar).... Jo, jag har problem. ;-þ

Jag ska nog göra lite te och toast och se någon riktig feelgood-film nu, det känns som om jag behöver det. Men jag tröstar mig med att Kiefer Sutherland också blir rädd av skräckisar. :-)